Whole foods är helt enkelt färsk, biologisk ätbara saker, så nära till deras naturliga ursprung som möjligt.

Djur kan ätas hela av en person vid en sittning om de är tillräcklig små (sardiner, ostron, krabbor, småfåglar) eller av en hel grupp eller stam över några dagar, som görs i jaktsamhällen. Whole foods försörjer inte bara några grundläggande näringsämnen i naturliga proportioner till varandra; näringsämnena i dem är också bundna ihop av den subtila energi som ger liv åt alla levande system. Whole foods, då, ger oss inte bara näring, utan energi – hälsosamhet, rättare sagt.

Delad eller fragmenterad mat kallas ofta ”raffinerad”, som att ta isär några av deras grövre grundämnen skulle göra dem mer värda uppmärksamhet och respekt. Delad mat inkluderar allt som är sönderdelat på cellnivå; de mest välkända är vitt mjöl, vitt ris, och socker. Dessa ”livsmedel” har alla varit separerade från andra delar av deras ursprungliga växt – kli, grodd, vatten, massa. Senaste tolkningen är att de inte är riktigt ”hälsosamma”, vilket är egentligen korrekt. Två av de mest väsentliga, i vida kretsar globalt konsumerade livsmedel idag är vete och ris. Bearbetningen av dessa två födoämnen förstör många livsnödvändiga näringsämnen, t ex. selen och magnesium, bara för att nämna 2 av de viktigaste mineralerna för kroppen.

Några andra livsmedel som anses allmänt hälsosamma eller välgörande, är i själva verket inte ”whole”: vetegrodd, kli, melass, juice, lättmjölk, smör, koffeinfritt kaffe, glutenfritt vetemjöl och även tofu. Kött är inte heller ”whole”, för att den representerar enbart muskeln av ett djur; ben är lämnad kvar. Oljor och fetter, essentiella eller icke-essentiella, är sönderdelat livsmedel; och vitamin kosttillskott, oavsett deras ursprung, är lika så.

Dagligvaruhandeln i Sverige fortsätter att lyckas varje vecka med sina kampanjer. Pedagogiskt upplagd direkt reklam förankrat med kulturella händelser som t ex nationaldagen. Kombinerad med dagens trender, t.ex. i love eco eller lokalt producerat.  Allt detta gör att vi följer deras förtroende ingivande rekommendationer och köper det som presenteras. En hel del kemiskt smaksatta, sötade färdigrätter, raffinerat, sönderdelat och behandlade livsmedel.

Vi har ändå blivit övertygade, vem vi nu ska skylla på, att det ska vara lätt lagat (t ex fryst färdigmat 5 för 89: - just nu). Snabbt och enkelt att servera. Det är otroligt hur mycket svenska folket har godkänt och accepterat. Köksutrustning där mikrovågsugnar är nödvändiga. Oberättigade ”hälsolivsmedel” såsom alla lätt mejeriprodukter, bordsmargariner, aspartam m fl. lurar äldre, sjuka eller stressade personer till ett köp.

Efter några års boende i London, lärde jag mig ett engelskt ord som användes där mycket flitigt och med allvar. Ordet användes inte då kommersiellt eller var inte heller förknippat med någon etisk- eller miljömärkning. Ordet beskrev helt enkelt kvalitén eller produktionsläge på födan. Föda som senare används i den ovannämnda kommersiella matproduktionen. Ordet, eller rättare sagt, de två ord jag pratar om är ”whole food”. Jag har aldrig hört på svenska något ord som liknar ”whole food” (i det vardagliga språket). Är det så att livsmedelsindustrin eller dagligvaruhandeln har lyckats så pass bra med sina marknadsplaner att uttrycket för ”whole food” inte längre finns på svenska? Översättningen till ”naturkost” är det närmaste jag kan tycka beskriver ”whole food” bäst. Hur ofta hör du någon prata om ”naturkost” idag? Det låter nästan som hälsokost på slang, som andra väl använda ord där fullkorn, biologisk eller ekologisk ingår. Men ”whole food” betyder något helt annat. Jag skulle vilja uppmana alla att tillaga något idag med ”naturkost” som bas. Låt oss inspirera oss själva eller varandra genom att börja prata om och tänka på uttrycket ”naturkost” eller ”whole food” nästa gång vi planerar vår matsedel.

Are Waerland, Birger Ledin, Dr Ragnar Berg och Dr Karl-Otto Aly är några välkända pionjärer som startade hälsorörelsen i Sverige. Dessa pionjärer förstod problemet med folkhälsan redan då. Okunnighet. De ansåg att folk inte visste, vad för slags föda, som var nödvändig för god hälsa och vigör. Fokus på den tiden lades med vikt på vettig föda (eller naturkost). Mycket har hänt sedan dess och inga aktivister för hälsorörelsen finns i Sverige idag som förespråkar helt enkelt vettig föda. Många artister har hamnat i rampljuset med hälsa som profil. De flesta har följt med det moderna samhällets krav och utvecklat sina egna TV-serier eller börjat sälja sina egna hälsoprodukter. Låt oss inte förlora ett kulturarv inom hälsorörelsen som några svenska pionjärer startade för länge sedan.

Smaklig måltid!