Functional food är INTE industriellt förädlat produkter

Ursprungligen var functional food tänkt att vara helt enkelt mat som medicin. Det har tyvärr blivit en kommersiell trend och med myndigheternas stöd har landets halvfabrikattillverkarna utvecklat en ny matindustri som egentligen handlar mycket om marknadsföring. Följande information nedan är de mer  traditionell beskrivningar av Functional Food i Sverige idag.


Functional food

När man pratade om ”nyttig” mat för ett par år sedan var föreställningen sådan att nyttig mat var fettsnål. Man gick i butikerna, vände och vred på förpackningarna och det första man tittade efter var fetthalten. Ju mindre fett desto bättre. Nu visar forskningen något helt annat. Fettet och framförallt de nyttiga fetterna är livsviktiga för hälsan. Däremot finns det andra viktiga faktorer vi bör fundera över när vi väljer livsmedel.

Senast förra veckan var det stora skriverier i tidningarna om kost som framkallar allergier. Många av våra livsmedel innehåller ofta flera märkliga ingredienser som kan vara svåra att tyda. Ofta handlar vårat val av livsmedel om vad vi väljer bort för att få en nyttigare produkt. Lägre fetthalt mindre kalorier osv. Idag tänkte jag berätta mer om specifika livsmedel där man har lagt till näringsämnen som har en rad positiva egenskaper för vår hälsa.

Vad är functional food?
Definitionen på functional food är mat som är framtagen för att på ett positivt sätt påverka vår hälsa. Man kan säga att functional food är gråzonen mellan livsmedel och läkemedel. Det är livs- medel som måste ha en vetenskapligt bevisad hälsobefrämjande effekt. De består utav naturliga ämnen som verkar förebyggande, läkande och för att stärka det som är friskt. Det finns många olika typer av functional food och idag tänkte jag presentera de allra vanligaste.

Fil
Det finns, som ni säkert vet, en massa olika sorters filer. Det finns Hälsofil, Bra-fil, Bifilus, Dofilus och Proviva. Med flera. Alla dessa produkter innehåller probiotika, så kallade hälsosamma tarmbakterier. Dessa bakterier sätter sig fast på tarmväggen och konkurrerar ut de dåliga bakterierna. Därigenom skapas en hälso- sam flora som stärker tarmen. Proviva återhämtningsdryck är en bärdryck som det forskats extra mycket kring. Forskare från Lunds universitet har kunnat visa att drycken läker kronisk tarm- inflammation. Dess produkter kan alltså med fördel användas av personer med uppblåst eller orolig ”stressmage”.

Naturliga livsmedel
Functional food kan vara allt ifrån en specifik produkt till en hel grupp av livsmedel. Här följer en rad naturliga livsmedel som alla har viktiga funktioner för hälsan.

Vitlök: Har en väl dokumenterad virus- och bakteriedödande effekt. Vitlök kan därför vara till stor hjälp vid infektioner och förkylningar.

Ingefära: Har antiinflammatoriska och smärtstillande egen- skaper. Ingefära är också mycket skonsam mot magslemhinnan.

Kålväxter: Har skyddande egenskaper mot bland annat bröst- cancer. Forskare hävdar att det framförallt skyddar mot de första stegen i cancerutvecklingen. Så ett tips är att äta massor av blomkål, brysselkål och vitkål regelbundet.

Susanne Dalsätt

Lic. kostrådgivare
Lic. personlig tränare (S.A.F.E.)

Reference: www.hudoteket.se


Functional food eller mervärdesmat är livsmedel som är utvecklade för att ge en specifik fysiologisk hälsoeffekt. Denna effekt skall vara vetenskapligt dokumenterad. Begreppet dök upp för första gången 1990, enligt Livsmedelsverket. För några år sedan rekommenderade Terminologicentrum, TNC, ordet mervärdesmat som en svensk benämning för functional foods. Förespråkarna hävdar att den benämningen sammanfattar vad som utmärker dessa livsmedel, det vill säga ett livsmedel som man får mer av, utöver det vanliga.

Regelverk

Lagstiftning om att kunna använda hälsopåståenden om livsmedel har funnits i Sverige sedan 1990-talet. Information om fett- och fiberinnehåll samt nyckelhålsmärkning är några exempel. Ett annat sätt är den så kallade tvåstegsprincipen:

1.    Ett allmänt erkänt samband mellan kost och hälsa nämns.

2.    Näringsinnehållet kopplas samman med detta.

Det svenska regelverket utökades 2001 med produktspecifika påståenden, vilket innebär att livsmedelstillverkare får använda den hälsobefrämjande effekten i sin marknadsföring. Men det innebär att produkten först måste genomgå en klinisk prövning för att styrka den fysiologiska effekten. Därefter skall produkten granskas och godkännas av en expertpanel som utses av SNF, Swedish Nutrition Foundation som är en stiftelse vars medlemmar är livsmedestillverkare. Om denna panel finner att hälsopåståendet stämmer överens med dokumentationen får produkten hp-info-märket. Företaget KPL Good Food Practice i Uppsala (tidigare Centrum för klinisk prövning av livsmedel) och Functional Food Science Centre vid Lunds universitet är de två institutioner som utför dessa vetenskapliga tester i Sverige.

Functional food science

Functional foods-begreppet tänjer på näringslärans gränser mot flera andra vetenskapliga discipliner. Klassisk näringslära har fokus på de essentiella näringsämnenas betydelse för bristsjukdomar. Functional food science, som är den del av näringslära som studerar functional foods, fokuserar istället på de fysiologiska effekter som är beroende av näringsämnen, men också av bioaktiva ämnen (non-nutrients), probiotika eller andra livsmedelsegenskaper, till exempel struktur.

Functional food science handlar främst om kunskap som ger möjligheter att förebygga multifaktoriella risksjukdomar – benskörhet, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, övervikt/fetma, vissa cancersjukdomar, högt blodtryck och mag-tarmsjukdomar – där kosten är en viktig faktor. Det kommer att krävas preventiva insatser i samhället, där functional foods kan vara en av dessa åtgärder. Functional food science handlar också om kunskaper om positiva effekter på fysisk och psykisk prestationsförmåga. Produktområdet ligger därmed i gränslandet mellan traditionella livsmedel och naturläkemedel/läkemedel.

Framställningsteknik

Functional foods framställs genom traditionella processtekniker liksom med modern processbioteknik, men befinner sig på forskningsstadiet. Processerna äger rum i renrum, men har dock inte lika stora krav på renlighet som vid framställning av till exempel halvledare.

Referens: www.wikipedia.se


Functional Food

Det centrala i begreppet Functional Food är att det representerar en grupp livsmedel som kan konsumeras som vanlig föda, som har specifika, dokumenterade hälsoeffekter och som riktas till en bred allmänhet.
 
Functional Foods är alltså inte enbart tänkta för behandling av en viss grupp människor. Det första kravet, att de ska vara livsmedelsprodukter, skiljer dem från kosttillskott och naturläkemedel, som ofta är i form av piller eller pulver, och det är just denna egenskap som gör Functional Foods så attraktiva.

Började i Japan

Trenden med funktionell mat började i Japan i mitten på 1980-talet och har sedan dess snabbt spridit sig västerut. USA ligger i täten i väst men Europa börjar komma ifatt. Framförallt Finland, som leder flera spännande forskningsprojekt inom området.

Egentligen finns inte begreppet Functional Food definierat i svensk lag, men det används flitigt av producenterna och inte minst av media. Enligt en undersökning gjord av Livsmedelsverket visste få konsumenter vad begreppet innebär, vilket visar på vikten av tydliga krav på märkning och säkerhet. Trots att denna grupp livsmedel är odefinierad finns det flera produkter på marknaden som utan tvekan kan klassificeras som Functional Food.

Störst inom tre områden

Som marknaden ser ut idag är det främst tre områden som har fått stor uppmärksamhet och där antalet produkter är som störst. Det är mejeriprodukter med nyttig bakteriekultur, fiberrika bröd- och pastaprodukter och bland annat margariner med nyttiga fetter av typ omega-3-fettsyror. En av storsäljarna i Sverige är en fruktdryck, där frukten är tillsatt för att göra den nyttiga men ganska oaptitliga havremjölken och bakteriekulturen mer aptitlig.

Flera produkter lanseras som funktionella eftersom man berikat dem med vitaminer och mineraler, exempel finns här bland apelsinjuicer och knäckebröd. Det finns även produkter som ska få dig att känna dig mätt längre, till exempel en yoghurt där större delen av mjölkfettet är ersatt med en palmolja som verkar genom att fördröja magens tömning till tunntarmen och därmed ge en förlängd mättnadskänsla.

Hur är det då med produkter som de light-chips som innehåller fettersättningsmedlet olestra och är mycket populära i USA? Olestra är en produkt som varken kan tas upp eller brytas ner i tarmen, vilket innebär att den inte tillför några som helst kalorier. Tyvärr hämmar olestra därmed också upptaget av viktiga fettlösliga vitaminer. Hur ska en sådan produkt klassas, vars frånvaro av onyttigheter sägs göra produkten hälsosam? Hittills vill ingen benämna detta Functional Food.

Klassa frukt och grönsaker

Finns det då annan mat som också kan anses som Functional Food? Att man blir friskare av att äta frukt och grönsaker vet de flesta, men hur ska dessa livmedel klassas, eller bör de klassas över huvudtaget? Förslag har faktiskt framförts om att man ska kunna marknadsföra hela gruppen grönsaker, frukt och fullkornsspannmål som nyttiga mot hjärt-kärlsjukdomar och cancer, och införa en symbolmärkning av samma typ som nyckelhålet. Att inkludera någon grönsak ur kålfamiljen i varje måltid ska vara mycket bra i kampen mot vissa cancerformer. Tänk att skolans vitkålssallad äntligen har fått återupprättelse!

Även om vi idag inte väljer att klassificera frukt och grönsaker som Functional Food har intresset för området lett till ett uppsving för forskning som riktar sig mot att identifiera och studera de ämnen som svarar för frukternas och grönsakernas hälsobefrämjande effekter. Kanske kan det i framtiden leda till berikade eller mer avancerat utvecklade produkter.

Mycket handlar om marknadsföring

Vad som avgör om en produkt är ett vanligt eller ett funktionellt livsmedel är framför allt marknadsföringen. Genom att påstå att en produkt är nyttig och har vissa hälsobefrämjande effekter får man den att framstå som något mer än ett vanligt livsmedel. Här kan marknadsföringen börja träda in på läkemedelslagstiftningens område. Detta har i sin tur medfört problem för den verkliga lanseringen och utvecklingen inom området.

I Sverige har vi dock en möjlighet att marknadsföra enligt den så kallade tvåstegsprincipen. Det innebär att man kan marknadsföra vissa typer av livsmedel, men inte enskilda produkter. Ett exempel skulle kunna vara följande: Mättade fettsyror höjer blodets kolesterolhalt. Produkt x har låg halt mättat fett och låg total fetthalt. Det finns åtta liknande välbelagda samband mellan kost och hälsa. Detta ger lite utrymme för att marknadsföra, men inte tillräckligt. En utredning kring problematiken har nyligen presenterats av Livsmedelsverket - dock utan att resultera i något lagförslag, till producenternas stora besvikelse.

Functional Food handlar om prevention

Fördelarna med Functional Food är att ansträngningen blir minimal för oss konsumenter, som inte tycker att piller, teer och andra liknande lösningar är särskilt attraktiva. En annan väsentlig poäng är att Functional Food i stor utsträckning handlar om prevention, saker vi kan göra för att undvika att bli sjuka. Om Functional Food ska utvecklas till mer än en trend kommer nog till stor del bero på myndigheternas inställning till utveckling och marknadsföring.

Författare:Charlotte Flodmark, leg. apotekare

Reference: www.netdoktor.se