Vad är det som intresserar människor för hälsokost och motiverar några att arbetar med hälsokost? Visst finns det olika målsättningar för de som driver hälsokostbutiker som väljer att göra det? Olika individer har naturligtvis olika syfte för det yrket de har valt. Detta är naturligt men någonting som alla hälsokost handlare hade gemensamt fram till för några år sedan var att de valde att stå för och marknadsföra det naturliga och valde bort det syntetiska.

Apoteksmonopolet upphörde i juli 2009 och sedan november 2009 var det fritt fram för försäljning av receptfria läkemedel i livsmedelsbutiker och bensin mackar. En katastrofallt förändring skedde då inom hälsofackhandel. Egentligen var det inte katastrofallt alls för hälsofackhandeln att apoteksmonopolet försvann utan det var hälsofackhandels giriga reaktion till det fria apotekshandel som utlösta ett negativ trend för hälsokost generellt. Några giriga aktörer inom hälsofackhandeln menade att hälsokostbutiker bodde utnyttja denna möjlighet för att öka konkurrenskraften mot apoteken och andra ovälkomna aktörer. Jag anser att detta var bara en osant påstående för att lotsa hälsokosthandlare i den riktning dessa aktörer ansåg var lönsam.

Ett initiativ som var helt naturlig för fackhandelns moderna aktörer, ofta nyanställda tjänstemän med många års yrkeserfarenhet från daglivvaruhandeln. Dessa individer saknade personliga intresse för hälsokost som livsstil och fokuserade mer på de kommersiella aspekterna.

Hur kom det sig egentligen att dessa aktörer för hälsofackhandeln valde plötsligt att sätta hälsokostbutiker i jämsides med allmänna försäljningsgrupper som livsmedelsbutiker eller bensinmackor? Några av dessa aktörer inom hälsokostfackhandeln med finansiella intressen började bearbeta hälsokostbutiker redan innan 2009 för att förberedda för den ovan nämnde förändring – att skapa den ”egenvård” trenden.

De flesta medlemsbutiker i hälsokostkedjor i landet blev pedagogiskt övertygade under flera år att trenden för hälsokost var att profilera sig i liknelse med ett apotek. Detta skulle stärka deras position i konkurrens mot apoteken. Hälsofackhandelns hälsorådgivare utbildningar uppmuntrade då (och även nu) det samma åsikten att hälskost branschens trovärdighet och status på ”egenvård” inom hälsokost måste höjas. Många hälsokostbutiker i Sverige har sedan dess valt att saluför receptfria kemisk baserad läkemedel.

Hälsokostbutiker skulle sluta sälja morötter (tyckte dessa moderna aktörer) och lämna maten till daglivvaruhandeln. Butiker skulle ersätta t o m namnet hälsokost med namnet egenvård för att tydligöra den nya riktningen. Hälsokostbutiker heter nu mera hälsobutiker. ”Kost” delen tonas ner. Jag anser att dessa hälsobutiker bidrag till att hälsokostbutiker snart kommer att tillhöra samma kategori som just bensin mackor mm. Utvecklingen går mot en mer retail baserad handel som kommer att liknar det som för inte så länge sedan öppnades exempelvis Apotek Shop som är helt koncentrerad på försäljning av vanliga varor som schampo och receptfria läkemedel (typ Woolworths i England).

Detta visar också att hälsokostmarknaden hänger på den branschglidning som blir alltmer vanlig inom handel. Händer detta, tillåter hälsokosthandeln detta att hända, då har vi förlorad en seriös inarbetat trovärdighet som ur internationell syn är mycket unik med de ekonomisk situation som råder idag.

Arne Waerland och andra svenska pionjärer till hälsokost rörelsen skulle aldrig acceptera an marknadsförande av receptfria läkemedel med deras grundsyn på hälsokostprodukter och läkemedel som kan nu t o m köpas hos landets största hälsokost grossister.

Hur kommer försäljning av icke växt baserad läkemedel i hälsokostbutiker att bidra till synsätt i frågor som rör svenska folkets hälsa och välbefinnande?

Både politiker och företrädare för sjukvård och skolmedicin har idag numera, i regel, en öppen och positiv attityd till egenvård, menar Hälsofackhandels Riksförbund. Hälsokostbranschen skall ersättas av Egenvårdsbranschen. Vad blir nästa trend undra jag?

Paraply organisationen för 75% av leverantörer av växtbaserade läkemedel, naturläkemedel, kosttillskott och naturliga hudvårdsprodukter på den svenska marknaden heter Föreningen Svensk Egenvård.

Svensk Egenvård verkar för en seriös utveckling av egenvårdsbranschen. Deras uppdrag är att förmedla kunskap om egenvård till konsument, media och samhällets beslutsfattare. I mars 2010 hade Svensk Egenvård 75 medlemsföretag vars flera tusen produktvarumärken säljs i hälsofackhandelns totalt cirka 500 butiker, på 900 apotek, i dagligvaruhandeln och via internet och annan hemdistribution. Branschens medlemmar omsätter sammanlagt över tre miljarder kronor.

Tidigare tolkade jag den egenvårds kampanj mycket positivt. Att ersätta ”sjukvård” med ”egenvård” verkade vara ett enkel och bra sätt att förtydligöra för konsumenter att egenvårdsprodukter var naturliga och inte kemisk baserade. Jag blev övertygad om att syftet var att försäkra konsumenttryggheten.

Idag ser jag de negativa konsekvenserna av egenvårdstrenden i en bransch vars ursprung kom från en medveten konsumtion av ekologisk mat. Visst finns det många moderna diet som slingrar sig in till europeiska hälsobutiker årligen från nordamerika. Olika diet som svarar på industriländernas vällevnads sjukdomar, raw food och LCHF t ex. Men vad händer med traditionell vegetariska mat? Det som var grunden till hälsorörelsen i Sverige. Att äta fullkornsprodukter och dricka örtteér. Vad händer med kunskapen om kosten i relation till välbefinnande? Att äta hälsosam kost, hälsokost.